Italian Early Renaissance Painter, ca.1300-1366 Italian painter active in Florence. He was the son of a painter and mosaicist and a student of Giotto. His best-known works are frescoes in the church of Santa Croce in Florence. He directed a flourishing workshop for three decades, producing pictures in the style of Giotto but featuring more vivid picturesque effects with narrative detail. His son and pupil Agnolo (c. 1350 C 96) was an influential and prolific artist who likewise produced a notable series of frescoes for Santa Croce, The Legend of the True Cross   Related Paintings of GADDI, Taddeo :. | Life of the Virgin | General view of the Baroncelli Chapel sg | Life of the Virgin (detail) dfhh | Presentation of Mary in the Temple dsg | Stigmatization of St Francis s |
Related Artists:
Francesco Maria Raineri
(February 2, 1676 - February 28, 1758) was an Italian painter of the late-Baroque, mainly active in Mantua. Also called Lo Schivenoglia after the town, just outside of the city of Mantua, of his birth. He was a pupil of Giovanni Canti. Among his works, he was known for his paintings of battle scenes, landscapes, and cappriccios (vedute of imaginary scenes) with historical or mythologic figures. He was named director of the Academy of painters in Mantua in 1752. He is known to have painted a St. Sebastian for the chapel of Santa Anna.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
David van der Plas
David van der Plas (1647-1704), was a Dutch Golden Age portrait painter. David van der Plas became famous as a portrait painter, and his most illustrious patron was Cornelis Tromp. In 1684 he married Cornelia van der Gon of Haarlem, the daughter of the castellan (kastelein) of the Oude Doelen, the meeting quarters of the Haarlem schutterij (the building currently houses the Stadsbibliotheek Haarlem). David van der Plas' brother-in-law was the painter Govert van der Leeuw and his pupil was Jacob Appel. His wife Cornelia van der Gon was the rich heiress of the Amsterdam architect Adriaan Dortsman (ca. 1636-1682), who designed the round Lutheran church on the Singel. The marriage was childless, and Cornelia spent her time on her doll houses, which Dortsman had helped design and which Van der Plas helped decorate. The landscape painter Jan Wijnants also painted miniatures for these doll houses. Cornelia died in 1701, and after the death of Van der Plas, the doll houses were sold at auction to Sara Rothe, who used them to decorate her own doll houses.